I sidenskåpet finns prover på silke, i regnbågens alla färger.

Sidenodlingen på Drottningholm

I mitten av 1700-talet var Drottningholms slott centrum för intensiva försök att odla silke i Sverige. 1753 kunde drottning Lovisa Ulrika stolt lämna över råsilke från egenhändigt uppfödda silkesmaskar till Kungliga Vetenskapsakademien.

Lovisa Ulrika hade själv skött om silkesmaskarna och fött upp dem på mullbärsblad. 13,3 gram silke hade framställts per 100 silkesmaskar och kvaliteten var enligt Akademiens handlingar ”så godt, mjukt och hållfast, som någonsin det Utländska”. Det var ett allvarligt menat försök. För att föda silkesmaskarna hade Lovisa Ulrika låtit plantera mullbärsträd på Drottningholm och rekryterat en utländsk expert på silkesodling, fransmannen Jean Meaurin. Syftet var att försöka skapa en ny industri i Sverige.

”så godt, mjukt och hållfast, som någonsin det Utländska”.

Delvis kan man säga att det lyckades. Sverige blev framstående inom sidenvävning, och det banade vägen för den svenska industrialiseringen. 1750 fanns 260 sidenvävstolar i Sverige, 1766 hade den siffran stigit till 964. Med själva silkesodlingen gick det däremot sådär. Att få silkesmaskar att överleva är inte det lättaste i ett klimat som det svenska. Man beställde fjärilsägg från södra Europa och sedan gällde det att äggen kläcktes samtidigt som bladen på mullbärsträden slog ut. När larverna hade kläckts skulle de matas med mullbärsblad. Silkesmaskar som inte åt självmant fick man försöka mata med en fjäder eller liten pensel.

”Huru mycket silke skulle man icke då slippa att köpa utifrån och huru många 1000:e menniskor skulle icke härigenom kunna föda sig?”

Drottningen var inte ensam om att vilja odla silke i Sverige. Flera vetenskapsmän, bland annat hennes gode vän Carl von Linné, vurmade för inhemsk silkesodling: ”Huru mycket silke skulle man icke då slippa att köpa utifrån och huru många 1000:e menniskor skulle icke härigenom kunna föda sig?”. Liknande försök gjordes på andra ställen i Europa, bland annat av Lovisa Ulrikas bror Fredrik den Store av Preussen. I ett brev till Voltaire 1775 skriver han: ”Wir haben in diesem Jahren 10 000
Pfund Seide gewonnen” (under dessa år har vi framställt 10 000 pund silke – 5000 kilo, red. anm.). I Centraleuropa fanns en framgångsrik lyxindustri som tillverkade sådant som porslin, spetsar och exklusiva textilier.

Samtidigt var Sverige ett relativt fattigt land med ytterst få industrier, och man kan se silkesodlingen på Drottningholm som ett försök att utveckla det svenska näringslivet. Tidens fascination för det kinesiska och österländska spelade också in. Kina ansågs vara ett land av rikedom och själslig harmoni. Att dricka te i importerade kinesiska koppar, klädd i siden och omgiven av utsökta kinesiska föremål var höjden av förfining.

Kanton – dåtidens "science park"

Nära Kina slott på Drottningholms slottsområde lät Lovisa Ulrika bygga en mönsterby för manufakturer, Kanton, där silket skulle förädlas. Hit rekryterade hon utländska experter och här lät hon skapa en idealisk livsmiljö där de nya industrierna skulle växa fram. Tanken påminner starkt om våra dagars science parks. Man ska inte låta lura sig av de vackra trähusen och den idylliska miljön; här fanns nämligen en ansenlig del av 1700-talets hightech i form av manufakturer. Här fanns bland annat en vapensmedja och ett framgångsrikt sidenväveri, men också ”en Silkesstrump-fabrique, en siden-Band-fabrique, en Knöppel-Schola eller Fabrique hwarest fattiga unga Flickor af en ifrån Brabant införskrifwen Läro mästarinna underwisas i förfärdigandet af de finaste Bruxelleske Spetsar”.

”en Silkesstrump-fabrique, en siden-Band-fabrique, en Knöppel-Schola ... "

Kanton skulle vara en kunglig förebild för industriell verksamhet i Sverige. De som levde i idealbyn var ålagda att alltid klä sig propert, om de skulle få fint besök. 1762
visades till exempel en grupp riksdagsmän runt på Kanton. De blev vederbörligen imponerade och drottningen fick beröm för sin silkesmaskavel. Fyra år senare var det återigen dags för studiebesök. Då överlämnade drottningen drygt två kilo egenodlat silke.

Drottningens försök med silkesodling pågick i över fjorton år, men det tycks inte ha producerats några stora mängder siden på Drottningholm. Det svenska klimatet lämpar sig inte särskilt väl för de mullbärsträd som
krävs för att silkesmaskar ska trivas. Men kvar på Drottningholms slott finns fortfarande ett skåp med silkesprover som påminner om denna tid i slottets historia.

Toppbilden: På Drottningholm står ett märkligt skåp. Det skänktes 1781 till Gustav III från silkesfärgaren Adrian Hardt. Skåpet har inläggningar som skildrar de olika stegen i silkesfärgning och innehåller prover på silke i regnbågens alla färger. Foto: Kungligaslotten.se

Carl von Linné väcker Lovisa Ulrikas intresse för naturvetenskap och hjälper till att katalogisera hennes omfattande samlingar av fjärilar, växter, snäckor och böcker. Linné inspirerar även till silkesodlingen. Porträtt 1768 av Lorentz Pasch d.y. Foto: Kungligaslotten.se

Lovisa Ulrika var inte ensam om att odla silke i Sverige, På Drottningholm låter hon plantera mullbärsträd och sköter själv om silkesodlingen. Foto: Drottningholms slott tillskriven Johan Pasch, målningen finns i Nyköpings Länsresidens.

Drottningen rekryterar utländsk expertis för sin silkesodling. Målet var delvis att skapa en industri. Foto: Åke E:son Lindman

Tidens fascination för det kinesiska bidrog säkerligen till valet av just siden. Kina ansågs vara ett land av rikedom och själslig harmoni. På bilden det kinesiska lustslottet i Drottningholms slottspark som Lovisa Ulrika fick på sin födelsedag 1753. Foto: Alexis Daflos/Kungligaslotten.se

Lovisa Ulrika lät uppföra området Kanton nära Kina slott - en mönsterby för manufakturer. Foto: Kungligaslotten.se

Silkesskåpet på Drottningholms slott är skapat av hovschatullmakare Nils Petter Stenström, och var en gåva till Gustav III. Foto: Kungligaslotten.se

Inför besöket

På Drottningholms slott kan du vandra runt på egen hand, men att följa med på en visning gör besöket till en extra upplevelse. Till slott...

Läs mer

Ta med barn och barnbarn på en utflykt till Drottningholm. Här kan ni gå på lejonsafari, leta efter guld och upptäcka växter.

Läs mer

Kommande händelser

Drottningholms slott kan du upptäcka på egen hand i egen takt, men att att kombinera med en guidad visning ger besöket en extra upplevelse.

Biljetter

Drottningholms slott byggdes på uppdrag av en drottning och här har många kungligheter levt genom historien. På söndagar är en av de guid...

Biljetter

Påskhelgens familjetema på Drottningholms slott är fjädrar! Med tillbakablickar i historien kan vi se hur fjädrar har använts i allt från...

Biljetter

Upptäck mer om Drottningholms slott

Två drottningar har präglat Drottningholm – Hedvig Eleonora som byggde slottet under stormaktstiden och Lovisa Ulrika som på 1700-talet t...

Läs mer

Drottningholms slottspark är öppen året runt. Här vandrar du genom historiska stilideal från 1600-talets barock till engelsk park på sent...

Läs mer

Drottningholms slottskyrka invigdes 1730 och har sedan dess använts kontinuerligt. Arkitekter är Tessin och inredningen är signerad Carl ...

Läs mer

En julikväll 1753 överraskades drottning Lovisa Ulrika med en fantastisk födelsedagspresent. I bortre delen av Drottningholms slottspark ...

Läs mer

I det gamla maskinhuset vid Kina slott hade konstnären Evert Lundquist sin ateljé. Numera är ateljén museum med oljemålningar, koltecknin...

Läs mer

Vid Drottningholms slott finns ett besökscenter som också inrymmer butiken Kungliga Slottsboden. Butiken erbjuder ett brett utbud av prod...

Läs mer

Artiklar och film

“Fulla af lif, anda och eld”. I stormaktstidens Sverige förde Karl X Gustav krig under större delen av sin regeringstid. Och hans drottni...

Läs mer

I Sverige delar vi barocken i två perioder – den Karolinska barocken med nordeuropeiska influenser och den senare Tessinska guldbarocken ...

Läs mer

Om Hedvig Eleonora hade varit gjord av ett aningen klenare virke är det mycket troligt att Sveriges historia hade sett helt annorlunda ut...

Läs mer

Kundservice

Öppettider:

Inför besöket